Ser du ljuset där borta? Som en plats, en tid längre bort.

Vi längtar. Vi väntar. Vi planerar och står i för den framtid som ska bli. "Sen, när våren kommer, då ska jag...", "När jag har hittat en man som jag vill leva med, då..." eller "Om 20 år då jag blir pensionär, då flyttar jag till...".

Men detta är ju inte att leva NU. Det är att planera för att leva SEN. Om vi då tänker oss att vi gör så här livet igenom, NÄR har vi då levt våra liv? LEVT.

Det är klart att det är ett skydd ibland, att kunna flytta sig från nutid, i tankens värld, till den plats eller tid vi tror skulle vara bättre, lättare, roligare, än den vi är i nu. Det är nog någon sorts skyddsmekanism för att klara av det jobbiga.

Men att hela tiden leva så tar oss ju miltals ifrån den verklighet vi borde vara i för att kunna säga att vi lever.

LIVET är ju smärta, glädje, sorg, lycka, kärlek, hat - ja alla känslor man kan ha. För att ta sig vidare i vår mognad som människa måste vi lära oss att tampas med alla dessa känslor. Och för att kunna lära sig tampas med detta måste vi vara DÄR, där vi är i nuet. För det är ju som med allt annat, att erfarenhet ger oss de verktyg vi behöver. Vid nästa känslochock står vi bättre rustade. Men flydde vi eller fuskade oss igenom förra vändan får vi ta det dubbelt upp vid en ny. Men sen kan det finnas omständigheter. Omständigheterna kanske inte är sådana vid ena tillfället att man skulle klara av att möta t.ex sorgen. Då säger hjärnan ifrån och skyddar tills vi klarar av det. Vet av erfarenhet också att det kan bli så att om man inte orkade hantera ett trauma då det inträffade, så kan just det traumat bli det man bearbetar då en ny händelse påverkar en starkt känslomässigt. En sorts eftersläntning. Som ju också på sitt sätt tvingar en ifrån nuet. Vissa saker kan man kanske inte göra något åt. Men dessto viktigare då kanske att man lever i nuet då man KAN bestämma själv.

Den bilden jag har här nu, den visar inte bara på den framtid som komma ska, utan också en glädje i nuet. Det vackra vita som glittrar, djurens glädje, solen som  gör grannen lycklig då den lyser på just hans lilla gård. Pirr i magen av nuet...